Sju sorters kriser – och varför du måste känna igen dem

Kriskommunikation
Skrivet av Fredrik Skärheden

Kriser kommer i många former. Närmare bestämt sju. De här kategorierna fångar in nästan alla typer av stormar som kan slå mot en organisation.

Men varför är det viktigt att förstå skillnaden? Du kanske tänker: ”En kris lär jag ju känna igen när den kommer.”

Och visst. Det är möjligt. Men om du bara nöjer dig med att känna igen en kris först när den slår till, ligger du redan steget efter.

Här är ett bättre sätt:
✅ Läs igenom listan.
✅ Fundera på hur varje typ av kris skulle kunna drabba din verksamhet.
✅ Fråga dig: Vilka konsekvenser skulle det få?
✅ Använd insikterna till att bygga eller förbättra din krisplan.

Kom ihåg: en kris stannar sällan i sitt fack. Det som börjar som ett tekniskt haveri kan snabbt bli en mediekris – och innan du vet ordet av står du med ekonomiska konsekvenser. En kris kommer sällan ensam.

Här är de:

1. Tekniska eller industriella kriser
Systemfel och teknik som havererar kan få hela verksamheter att stanna.

  • IT-krasch eller systemhaveri

  • Cyberattacker och dataintrång

  • Produktionsstopp

  • Produktfel som leder till återkallelser

  • Strömavbrott eller energikriser

2. Organisatoriska och ledningsrelaterade kriser
När problem föds ur organisationens egen kultur, beslut eller ledarskap.

  • Skandaler kring ledningens beteende

  • Korruption och ekonomiska oegentligheter

  • Maktmissbruk eller tystnadskultur

  • Strategiska felbeslut (som felriktade förvärv eller politiska ställningstaganden)

  • Etiska överträdelser

3. Natur- och miljökriser
Oförutsägbara händelser som ligger bortom din kontroll men som ändå kan lamslå verksamheten.

  • Översvämningar, stormar, jordbävningar

  • Skogsbränder

  • Pandemier och epidemier

  • Miljöföroreningar och kemikalieutsläpp

  • Effekter av klimatförändringar

4. Olyckor och katastrofer
Snabba, dramatiska händelser med direkt påverkan.

  • Bränder och explosioner

  • Trafik- eller transportolyckor

  • Allvarliga arbetsplatsolyckor

  • Evakueringar efter hot eller olyckor

5. Rykten, drev och mediekriser
När kommunikation brister – eller när saker blir offentliga på fel sätt.

  • Avslöjanden i media (granskningar, whistleblowers)

  • Sociala medie-drev eller viral kritik

  • Sårande eller felaktig kommunikation

  • Läckt intern information

  • Kundbojkotter och uppror

6. Politiska och samhälleliga kriser
När organisationens relation till samhället skaver.

  • Regler och lagar som slår mot verksamheten

  • Rättsprocesser eller stämningar

  • Konflikter med civilsamhället, lokalbefolkning eller intressegrupper

  • Protester och blockader

  • Kriser kopplade till mångfald, inkludering eller diskriminering

7. Ekonomiska och finansiella kriser
När pengarna blir problemet.

  • Plötsliga intäktsbortfall

  • Konkurs eller rekonstruktion

  • Massiva nedskärningar och varsel

  • Förlorade investeringar

  • Ras i börsvärde eller aktiefall

Fredrik Skärheden
Nästa

Krisens DNA